Ronja

... jag släppt på efter att barnen kom.. 

Det är väldigt lätt att säga hur man ska ha / göra med saker innan man står mitt i det. Jag hade en rätt klar bild över hur jag ville va som förälder, o vad mina barn "fick" o inte fick göra. Vissa saker tänker jag dock nu i efterhand att "hur fan tänkte jag?"! En sån sak är paddan, den är GULD värd när det krisar. Ska vi iväg och jag har 10 minuter på mig att platta håret, sminka mig o dra på kläder då är Babblarna stor hjälp! Eller när jag lagar mat och dom inte alls vill va med, eller när jag måste duscha & dom försöker krypa in i duschen.. Ja ni förstår nog :) 

 

En annan sak va att inte plocka undan något från borden, "dom får lära sig". Det GÅR inte, vi har 210 kvm att härja på, jag kan inte va efter båda två hela tiden. Dock har jag bytt ut mina ömtåliga ljuslyktor till lite mer tåliga prynadssaker. Så kalt är här inte, bara lite mindre. (o jo! det är kalt på sina ställe också) 

 

Jag ska ALDRIG samsova. Det va min stora oro när barnen va nya, psd. Vi hade andningslarm på dom, tog faktiskt av dom nattetid först för någon vecka sen. Iaf, Jag va ändå orolig för det och samsovning ökar ju risken för psd. Harry va ganska så skrikig (tyckte det inte då, men nu i efterhand inser jag att han skrek väldigt mkt) I perioder sov han bara på mig nattetid, somna gärna tillsammans med syrran men vakna sen och behövde min eller Gustavs närhet. När ögonen hängde ner till hakan o va illröda, somna sittandes vid bordet, va så trött så ja inte visste vad jag skulle göra o det enda som hjälpte på natten va att lyfta över han till oss.. Då fick han komma över, ökad risk för slutkörning på morsan annars.

 

Sen finns där faktiskt många saker som blivit precis som jag tänkte eller bättre.
Exempel sover mina barn ute 1 eller 2 gånger varje dag, vi åker på aktiviteter fast det är lite jobb att få ut allt o alla i bilen, jag städar när barnen är vakna, antingen kryper dom efter, leker själva o om dom inte alls är på humör får dom åka i selarna.

 

Det viktigaste att komma ihåg är att man får ändra sig och man SKA ändra sig för i slutändan så handlar det bara om hur du o din familj mår, inte hur andra tycker att ni borde ha det!

 

Kram på er!  

 

Snart 1 år sen! Tiden har gått så fort, läskigt fort! 

 Kolla bara hur Elsa drunkar i sin pyjamas, som är i storlek 44!! Fattar ni hur smått det är? Jag fattar det inte, när jag ser hennes första lilla outfit i stl 40/44 så kan jag inte förstå, o absolut inte minnas att dom varit så små. Idag drar hon stl 68! ;) 

 

Dagens finisar!